...hon skäms inte för att köra med oss minsann  ! Ena stunden så ligger hon å väser å stönar, valparna sparkar i magen & hon kommer inte till ro. Då kan man titta bedjande på matte, som smälter direkt å kommer å ger lite skön nackmassage å magkli  .

Eller så verkar Stina lite otålig å vill hitta på något skoj, kanske en cykeltur undrar Stina?! Nej, du orkar inte springa så långt nu, säger matte... Men en koppelrunda runt kvarteret får det bli! Då vi börjar gå så är Stina spänstig å pigg, allert som tusan. Men efter 500 meter så börjar tempot saktas ner... hon börjar flåsa å sen blir det skritt. Snopet säger Stina, å skäms lite under luggen  ... matte hade nog rätt...!

Inne vid datorn pockar Stina alltid på uppmärksamheten genom att lägga huvudet på mitt lår. Hon frågar tyst om att få komma upp på vårt stora hörnskrivbord. Man har så bra utsikt där, ut på gatan, å på kaninburarna. När hon får klartecken att hon FÅR komma upp, så vips, i ett gasell-hopp så är hon uppe från stillastående till 1 meter skrivbord, då är inte magen ett hinder minsann !

/Sofie å tjock-Stina